Intensivvård – vad är det egentligen?

Intensivvård är en vårdnivå som medger noggrann och avancerad behandling av patienter tack vare specialutbildad personal, högre personaltäthet samt en högteknologisk miljö. På intensivvårdsavdelningar behöver patienterna betydligt mer övervakning i jämförelse med andra vårdavdelningar på sjukhuset.

Intensivvården är dessutom mycket resurskrävande, då personallag med specialistutbildade läkare, sjuk- och undersköterskor arbetar på dessa typer av avdelningar.

Vilken utrustning krävs i en intensivvårdsavdelning?

Då en intensivvårdsavdelning ger stöd åt hälsomässigt svaga patienter, vars kroppsfunktioner är kraftigt nedsatta, måste verktyg och maskiner som bland annat kontrollerar andning, cirkulation och medvetande finnas tillgängliga för att patienterna ska ha den högsta möjliga chansen för överlevnad.

Intensivvårdsavdelningarna har i regel den högsta mängden medicin-teknisk utrustning på ett sjukhus, då avancerade övervakningsverktyg kontinuerligt kontrollerar patientens hälsotillstånd.

Bland de verktyg som finns tillgängliga på en intensivvårdsavdelning inkluderas bland annat infusionspumpar, respiratorer och ventilatorer, som påkallar personalens uppmärksamhet om patientens värden skulle avvika från det normala.

Ibland kan patienterna bli flyttade

Vid somliga tillfällen förvärras läget för patienten, och det kan då bli aktuellt med en ambulanstransport till ett annat sjukhus, som erbjuder en in intensivvårdsavdelning med en annan typ av specialistvård.

Flera typer av intensivvård existerar

Intensivvård (IVA): Här återfinns patienter med svikt i de mest grundläggande funktionerna såsom andning, cirkulation och medvetande.

Barnintensivvård (BIVA): I specialinriktade barnintensivvårdsavdelningar återfinns svårt sjuka barn under 16 år. Dessa typer av intensivvårds-inrättningar är ovanliga i Sverige, och finns endast i fyra städer: Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund.

Brännskadeavdelning (BRIVA): Här återfinns patienter med svåra brännskador, och även dessa intensivvårdsavdelningar är ovanliga. I Sverige finns sammanlagt två brännskadeavdelningar; en i Uppsala och en i Linköping.

Thoraxintensivvård (TIVA): Här återfinns patienter som återhämtar sig från exempelvis hjärt- samt lungoperationer.

Neurointensivvård (NIVA): Här återfinns patienter med neurologiska sjukdomar, samt patienter med akuta skall- och/eller ryggskador.

Neonatal intensivvård (neonatal-IVA): Här återfinns för tidigt födda barn, dvs. barn som fötts före graviditetsvecka 28. Den första, och en av totalt sex neutala intensivvårdsavdelningar i Sverige finns belägen i Linköping. Föräldrarnas delaktighet beskrivs som mycket viktig i denna vårdform.

Att vara närstående vid behandling under intensivvård

Det kan vara skrämmande att besöka en närstående som behandlas på en intensivvårdsavdelning. Dels då det finns tekniskt avancerad apparatur, och dels då sladdar och slangar i regel kopplats mellan apparaturen och din närstående.

Annica Bäckström, som är avdelningschef för intensivvårdsavdelningen i Skellefteå, menar att alla ska ha rätt till fullgod omsorg, så även de besökande:

”Patienterna är mycket vårdkrävande, men det handlar inte bara om det medicinska. Vi vårdar även patienternas mentala behov och ska lugna, informera och motivera patienter och deras anhöriga.”

Tänk gärna på att din närstående kan behöva extra hjälp i hemmet, eller hemtjänst, om, eller förhoppningsvis när denne tillfrisknat. Du bör även ha vetskap om vad hemtjänstinsatser kostar, även om en maxtaxa för hemtjänst är aktuell i hela landet.

Personalen förklarar och ger tydliga besked

Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ger dig kontinuerlig information gällande din anhörigs tillstånd under hela vårdtiden. Alla frågor kan dock inte besvaras och personalen uttalar sig ofta medvetet försiktigt, då patientens egentliga tillstånd kan vara svårt att förutsäga.

Men du kan vara säker på att personalen gör allt de kan för att uppdatera dig om din närståendes hälsotillstånd.

Besökstider för intensivvårdsavdelningar

Många IVA tillämpar inte fasta besökstider, så i regel behöver du förhandla fram en besökstid med någon i personalstyrkan.

Barn kan hälsa på närstående på IVA

Barn får komma på besök på intensivvårdsavdelningar. Studier har påpekat att dessa typer av besök påverkar barnens mentala hälsa i en positiv riktning; dels då det är viktigt att barnet får se patienten, och dels då barn som grupp har livliga och ibland mörka fantasier som oftast kan lugnas med hjälp av att barnet besöker patienten.

Kostnad per dygn för intensivvård

Intensivvården är avancerad. Personaltätheten är stor, och specialistutbildad personal krävs. På grund av detta är det dyrt att behandla en intensivvårdspatient. Mer specifikt kostar en intensivvårdsplats cirka 40 000 kronor per dag, menar Norran. Den andel vård som ges på en intensivvårdsavdelning väntas dessutom öka i takt med att den svenska befolkningen åldras.

Vad är det som kostar på en intensivvårdsavdelning?

Om vi bortser från lokal- och personalkostnader är de medicinska lösningar som används påkostade. För att nämna två exempel kostar ett näringsdropp 800 kronor dagligen för en patient, och kostnaden för antibiotika under samma tidsperiod motsvarar i regel 1 000 kronor.

Anestesi och intensivvård

Anestesi, eller aisthēsis, är ett grekiskt uttryck som betyder ”utan känsla”. Enligt den grekiska mytologin botade Medea hennes mans döende far, Jason, genom att söva honom med ”krafter från natten”. Mer specifikt punkterade hon Jasons hals för att därefter fylla hans kropp med en magisk mixtur, vilket innebar att Jason kunde vakna upp som en frisk och ung man.

Närmare bestämt är anestesiologi och intensivvård vetenskapen bakom narkos, bedövning samt vården av kritiskt sjuka patienter. Förenklat är anestesiologi läran om sövning (narkos) samt alla typer av bedövningsmetoder, medan intensivvård är ett bredare begrepp som innefattar allt vårdande av den kritiskt sjuke patienten.

Intensivvård – en kort historik

Den moderna intensivvården tog sin början på 1840-talet då tandläkaren William T.G. bedövade en patient via gasnarkos, med hjälp av en ansiktsmask.

Mer modern intensivvård uppfanns i sin tur i Köpenhamn, i samband med den polioepidemi som rådde år 1952. Vid den tidpunkten var det anestesiologen Bjørn Ibsen, som tränats i Boston, som föreslog en manuell handventilation via blåsa med regelbunden utsugning av patientens övre och nedre luftvägar.

Med hjälp av undertrycksventilatorer (”järnlungor”) kunde läkarstudenter handventilera patienterna dygnet runt. Bjørn Ibsen, och i förlängningen ”järnlungan”, räddade livet på otaligt många poliopatienters liv.

Lästips: Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling

Om du vill lära dig mer om intensivvård bör läroboken ”Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling” ses som ett bra kunskapstillskott. Även om boken främst är nischad mot vårdpersonal fungerar den även bra som ett uppslagsverk på en akutmottagning, eller i hemmet för närstående som vill veta mer om den medicinska terminologi som används på intensivvårdsavdelningar.

Lämna en kommentar